Tisdag 7/2-12 Vardag i mitt nya hemland

Halloj! :)

Rubriken låter ju som om jag bara varit här i typ två veckor, så är inte fallet... Jag har varit här i 226 dagar! Det är 32 veckor och två dagar! Jag har 20 veckor kvar! Det är ju ingenting! :(

Idag har varit en sån där dag då jag bara vill stanna i all evighet! Inte för att mina barn varit änglar utan för att Quins kompis och hennes mamma bara är så underbara. När man är med dom är det som att ALLT är möjligt! Helt crazy, men så är det! Mina barn har ju inte varit jobbiga idag, förutom vid middagen då dom tittade på min mat och bara skrek.... Var tyst och ät sa jag. Stackars barn.... Dom fick sin förbannade pasta också, var inte oroliga ;)

Duktiga Matilda drog med mig till gymmet, i trappen ner till gymmet sitter klasschemat, där hittade vi en body sculpture- klass, som vi gick på. Det var inte jobbigt, men ändå riktigt jobbigt, förstår ni vad jag menar? :p Fast först körde vi uppvärmning på gymmet :)
 
Hann med en fika med Matilda också! Alltid lika trevligt! ;)

Ja detta är min vardag i mitt nya hemland... Träning, fikapauser, griniga barn, coola hemmafruar (inkl min vmamma).

Vad mer? Jo jag fick ett mail av cultural care idag där dom undrar ifall jag sak förlänga.... 


<3<3<3 


Kommentarer
Postat av: Lena

"inte jobbigt, men ändå riktigt jobbigt" - förstår faktiskt precis, för det är så jag upplever yogan. Tänker ofta på det - att om jag stod bredvid och tittade på, så skulle jag kunna fnysa och tycka att det var väl ändå ett märkligt träningspass - bara några olika långsamma rörelser och sedan ligga och vila och sedan är det slut, men ack så jobbigt det kan vara - och då gör ju jag ändå bara enkla "basic"-rörelser... inget huvudstående till exempel... ;-)

Kramar i mängder! :-)

2012-02-08 @ 21:56:57

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0