Hålla kära läsare!

Jag är glad, men även lite ledsen! Tror att jag kanske börjar bli lite sjuk, men vem vet kanske bara har en dålig kväll. När jag kommer tillbaka till Sverige kommer jag behöva läggas in på ett spa eller nått, för denna mentala bergochdalbana jag åker på dagligen kommer göra mig psykisktsjuk!

 

Första december idag. Perfekta första december jag någonsin varit med om!  När jag och Matilda vaknade imorse var det lite vitt ute på marken! Vi vaknade vid 8 och sen när vi skulle åka till gymmet vid 9 var det helt vitt på vägarna! Gräsmattan tog det lite längre tid för att bli vit! Det var svin kallt, men fint med all snö! Eller ja all snö låter ju som att vi har flera meter, men nej vi hade kanske 3mm!

Vi åkte och tränade lite kickboxning på morgonen. Skönt att även komma igång med en lördag på det sättet! :)

 

Efter träningen åkte vi hem och gjorde oss i ordning och åt lite lunch. Sen åkte vi till Harvard Squere. Idag har jag köpt mina efterlängtade Harvard och Boston tröjor! Så nöjd!! :D Efter det åkte vi hem och kollade på film.

Under dagen blev det ju mer slask av "all" snö, så det var liksom menat att det skulle vara en dag i soffan under ett täcke och en stor kopp te! :)

 

Men det var inte det jag tänkte att detta mils långa inlägg skulle handla om...

 

Som jag nu sagt typ 4 gånger, första december idag.

24 dagar kvar tills julafton

19 dagar tills jag är tillbaka på svensk mark.

10 dagar kvar till Justin fyller 10

14 dagar kvar tills nya tjejen kommer

7 dagar kvar tills jag åker till New York en sista gång som Bostonbo.

18 dagar kvar tills min scrapbook behöver vara klar

Typ 9 dagar tills jag behöver flytta upp på vinden

typ 0 dagar tills jag får ont i magen när jag tänker på allt detta.

 

Alltså hur kan detta vara över?? Hur kan det radan ha gått 6 månader sen vi var i Puerto Rico? Hur kan det ha gått 18 sedan jag kom hit? Hur ska jag kunna lämna detta? Det är läskigt hur fort tiden har gått!

 

Visste ni att Örebro Universitet har utbytes program med ett universitet i Florida? :) Både Joanna och Brad tycker att jag ska gå på Wellesley college, för då kan jag bo här. Joanna tycker att mamma och pappa ska skicka hit mig på college, då förklarade jag att det vill dom nog inte då skolan är gratis i Sverige.

 

Sammtidigt tror jag inte att jag skulle känna så här om jag inte visste att jag skulle sitta på ett plan om 18dagar.  Om det fortfarande var 6 månader kvar tills jag skulle lämna detta skulle det nog vara helt andra känslor och tankar i huvudet.

Jag hatar att det är någon som ska komma hit och ta detta ifrån mig. Samtidigt som jag inte kan vänta en minut längre tills jag får se mamma pappa och Jonas igen. Och alla andra också förstås! Förlåt jag vet att jag tjatar väldigt mycket om detta kvällsfika med rostade mackor osv... Men ni förstår nog inte vad jag uppskattar den lilla stund på kvällen när man sitter i soffan och bara äter gott!

Och ja jag kommer vara trött på både mamma och pappa redan på fredag, men då kommer Jonas så det är ju bra! :D Jag kommer även vara trött på att vara i Sverige. Jag har ju sagt att jag ska cykla och ta bussen och sånt, jag tänker fortfarande göra det men det kommer ju inte vara rosendoftande ord som kommer ut när man står och väntar på bussen som skulle kommit för 10 min sen. Eller dessa tåg... När ska sl lära sig att det faktiskt snöar i stockholm varje år???

btw, kan man säga rosendofftande ord? Hahah jag menar att det inte kommer vara fina ord som kommer ut!

 

Ja nu vet jag inte ens varför jag var ledsen förut? Jag som hade tänkt att jag skulle skriva värsta tårdrypande inlägget, men jag har inget tårdrypande att skriva om? Det är bara det att jag inte vill lämna detta! Barnen som senaste tiden bara är så kärleksfulla, så gulliga snälla söta rara så man inte kan göra annat än att älska dom? Det sa jag nog inte, men igår efter att vi släppt av Malin på flygplatsen åkte vi och åt middag och sen åkte vi och bowlade! Det var så kul! Jag förlorade (vilket var lite svårt att acceptera....) Men då var barnen bara så glada så trevliga så snälla så roliga. Jag sa det till Matilda idag, att jag känner själv att jag har växt in i familjen som en familjemedlem. Idag kastade Brad en tallrik på mig, nu kanske ni tänker men herre gud hon blir ju misshandlad. Men nej, det är så Brad är med alla andra i huset! Hahah svårt att förklara men det var skit roligt när han gjorde det och vi alla skrattade gott åt det.

Jag vågar säga till om något är knasigt, jag vågar be om saker. Jag gör saker utan att fråga, liksom sånt som jag inte alls skulle gjort för ett år sedan.

 

Nä nu ska jag stänga ner detta och börja göra mig i ordning för natten! Imorron är det lcc meeting.. Yeey!

 

Hoppas ni har en bra helg! :)